Framtidens kulturskola?

I dagarna öppnar ett nytt Kulturhus för barn  Stockholm, Palatset. På palatset ska barn kunna rita, måla, fota, filma, göra musik och en massa annat som precis hur roligt som helst. Jag blev superinspirerad när jag hörde Moni Nilsson berätta om hur projektet växt fram, och hur man bland annat tagit många barn till hjälp för att utforma aktiviteterna. Inne på hemsidan hittade jag på musikaktiviteterna bland annat något man kallar "Gör musik som du vill" vilket kommer att äga rum varje lördag.

Jag börjar såklart snurra kring hur det ser ut i den kulturskolevärlden som jag lever i, hur vår undervisning är upplagd och vad vi gör med eleverna. Vi har ju samma målgrupp, kulturintresserade barn, eller barn vi hoppas kunna stimulera till att bli det. På min kulturskola har vi just genomfört en enkätundersökning och en av de sakerna våra elever tyckte att vi var lite sämre på var just att låta dem vara delaktiga i vad som händer på lektionerna och att låta dem få skapa egen musik.  (I övrigt fick vi väldigt bra kritik!) Jag vill också ha ett stort kulturhus för barn där min undervisning kan vara en del av en kulturhelhet! Ett öppet hus dit alla barn i kommunen kan komma och få prova att skapa musik, dansa eller spela teater. Och som är öppet när barnen är lediga, till exempel på lördagar. Men, tänker säkert många, att lära sig ett instrument tar tar tid, och att bara göra snuttifierade, spralliga, projektliknande aktiviteter gör att man missar viktiga saker på vägen. Vi ska stå för ett alternativ, till exempel till kommersiell musik  och visa på att det finns annan dans än mtv-dans. Vad jag hoppas är att i framtidens kulturskola kan vi förena detta. De elever som vill ha fördjupningen ska ha möjlighet till det, och för det behövs en ordentlig lektionstid, kontinuerlig undervisning och välutbildade lärare som kan sitt område. Men för de elever som komma på ett kulturläger första sommarlovsveckan och prova teater, eller de som vill komma en lördag och lära sig att redigera film ska det också finnas utrymme. För dem kanske vi ska samarbeta mer med biblioteken, fritidsgårdarna och alla andra som arbetar med att barn och ungdomar ska få ta del av mycket kultur som möjligt. Vi ska kunna erbjuda både Symfoniorkester och Saade, Haydn och hårdrock, fördjupning och förströelse. Och vi ska vara en självklar mötesplats.

Bättre sent än aldrig

Jag har ju tänkt på det här ganska länge, att böra blogga. De 140 tecknen på twitter räcker inte till. Jag har så många tankar som jag gärna vill formulera och skriva ner. Förmodligen kommer det att handla mycket om undervisning, reflektioner över alla möten med elever och andra lärare. Säkert också om musik, rastlöshet, genus och annat som är jag.