onsdag 19 september 2012

Att vara ledare

Igår och idag har jag varit kursledare på en ombudskurs för lärarförbundet. Tillsammans med min kollega Lena har jag berättat, diskuterat förklarat och förhoppningsvis inspirerat om allt från lagar och avtal till internationellt engagemang via förhandlingstekniker och marknadsföring. Ombuden har varit intresserade, ställt kniviga frågor och ville med rätta få ut mycket av två heldagar borta från jobbet. En uppgift där jag varit i fokus, med många bollar i luften, hänsyn som ska tas, fakta ska bli rätt, deltagarna ska bli nöjda.

Ändå är jag inte tillnärmelsevis så trött nu som jag är efter en dag i skolan när jag haft mina rytmiklektioner och ett par instrumentalelever på det. Att jobba i skolan är väldigt krävande, om någon nu inte förstått det. Idag har jag kunnat koncentrera mig på att berätta om det jag ska, när jag har mina lektioner i skolan är det långt fler parametrar att hålla reda på för det händer så mycket med upp till 27 barn i samma rum. Dessutom tycker jag att miljön i de korta pauser och raster man har i skolan ofta svåra att koppla av i för ljudnivån är hög, på väg till arbetsrummet är det intryck, möten, barn som bråkar och i lunchrummet pratas det alltid mycket jobb. Antalet stimuli att försöka koppla bort från är totalt sett väldigt många.

När jag väl får de där 27 eleverna att lyssna och titta hänfört på mig, och jag ser att de är intresserade och har förstått poängen, då är mitt jobb helt fantastiskt, men det kräver en mängd kunskap och talang för att lyckas med det!

söndag 9 september 2012

Om piloerektion och musik som medicin.

Riktigt bra musik känns här, sa Gustav 15 år och pekade på hjärtat. Sen strålar det liksom ut därifrån.

Eftersom min tidning inte kom i morse läste jag en musiktidning som kommit i brevlådan tidigare i veckan medan jag åt frukost. Jag blev otroligt fascinerad av en artikel som handlar om vad som fysiskt händer i kroppen när vi lyssnar på musik. Björn Vickhoff som är forskare på Sahlgrenska har undersökt kroppens biologiska reaktion på olika musikformer. Artikeln finns att läsa här. 20 personer av olika åldrar och nationaliteter fick lyssna på olika sorters musik, och vad man bland annat kom fram till är att musik påverkar hjärtat rent fysiskt.

För forskare och läkare är det här förstås otroligt intressant ur ett medicinskt perspektiv, men jag tycker också det är ytterligare ett bevis för att musik är något grundläggande för oss alla människor, något vi reagerar på, till och med rent fysiskt. Även om smaken kan vara olika så finns det ändå en gemensam nämnare kring hur olika musik påverkar oss och framför allt att den påverkar oss.

Det finns mycket forskning kring musikens positiva effekter både när det gäller olika prestationer, kreativitet, men också på hälsan. Tex
Musik är bra för hälsan
Kultur på recept
Träning ger smarta barn
Spela instrument ökar prestationen
Dessa och liknande argument använder vi som är lärare på Kulturskolor ofta när vi vill förklara att vår verksamhet är viktig. Att spela ett instrument som barn ger dig nycklar för att lyssna på musik som du kanske inte skulle komma i kontakt med annars. Musik som faktiskt rent fysiskt påverkar ditt hjärta. Jag pratar ibland med mina elever om hur det känns i kroppen när man lyssnar på riktigt bra musik som verkligen griper tag i en på ett eller annat sätt. Många elever beskriver det som att det känns i hjärttrakten. Och rent fysiskt så gör det alltså det! Eller så får man gåshud, jag får ofta det om jag hör något som verkligen går rakt in i kroppen. Nu har jag lärt mig att den medicinska termen för gåshud är piloerektion och att den kopplas till utsöndringen av dopamin. Omkring hälften av de undersökta personerna fick gåshud av att lyssna på musik, kvinnor och musiker fick det i större utsträckning.

Vi är i början på att hitta sätt att använda musik som medicinering. Tänk om vi börjar i andra änden, att vi spelar och lyssnar på musik så kanske vi faktiskt i mindre utsträckning blir sjuka.